December är traditionernas månad, men redan i mitten av november kan man se lussekatter i konditoridiskarna tillsammans med saffranssemlor. Och på nyårsafton kommer säkert fastlagsriset. Det har alltså blivit allt vanligare att starta så oerhört tidigt med allting.

Så var det naturligtvis inte förr. Då tändes inte den kommunala granen i början av november på stadens torg, då började inte luciatågen sina vandringar den första decemberdagen och då tändes inte julbelysningen fram på höstkanten.

I den stad där jag bor har man myntat ett speciellt uttryck för det traditionsbundna. Man gör reklam för City of traditioner i en svengelsk formulering, som någon PR-nisse hittat på. Man kanske vänder sig till utländska besökare, men vad är det för fel på stad med traditioner?

Men trots klatschiga ord och traditioner i förskott kan det ju ändå finnas plats för en lugn stund på julaftonsmorgonen. Då är julljusen tända, morgonfikat framdukat i vardagsrummet dagen till ära, och på skivtallriken hörs en numera allt raspigare Marian Anderson sjunga Ave Maria. En omistlig tradition!

Rolf Bååth


Bååthsmans funderingar

Rolf Bååth

Rolf Bååth

Sekreterare
Förbundsstyrelsen

E-post