Livet med Corona.

     

Det här året blev för oss, lite till mans,

ett ovanligt år som vi knappt trodde fanns.

Vi har tvättat händer med lätt elegans,

och sprit har vi använt, om vi haft till hands.

Men mest har vi lärt oss att hålla distans.

Helt plötsligt  har tillvaron tappat sin glans,

vi riskgruppsbenägna har inte en chans,

och ingen kan vädja till högre instans.

Nej, vi sitter hemma, försänkta i trans,

med uttrycklig order att hålla distans.

Vårt liv verkar färgat i gråsvart nyans,

fast stavpromenader kan tas (med dispens)

och korsord med viss telefonassistans,

med förbehåll bara  att hålla distans!

Det finns inga godkända resmål nånstans,

och glöm glada fester med samkväm och dans!

Nej, viktigast är ju att hålla distans.

Ett virus bekämpas med nolltolerans,

att visa respekt tillhör god konvenans.

Tegnell måste mötas med koncilians,

vi gör som han säger (med måtta och sans).

Vi vet, vad som gäller: att hålla distans!

Henrik Westling, Borås