Historik

Inför 20 års-jubileet 2008, togs denna information fram.

Aktiva Seniorer 1988 – 2008

Så här gick det till när Aktiva Seniorer startade
Tanken på att bilda en pensionärsorganisation hade under en tid diskuterats mellan tjänstemän och förtroendevalda inom Medborgarskolan. Dess avgående förbundsrektor, Åke Norén, fick 1987 ett konsultuppdrag som bestod i att utreda intresset och möjligheterna att initiera tillkosten av en sådan organisation.

Resultatet av utredningen, som var mycket positivt till förslaget, mottogs med stor entusiasm inom Medborgarskolan. Bidragande orsaker var säkerligen dels de goda erfarenheterna från starten av Förbundet Aktiv Ungdom några år tidigare och dels den pågående diskussionen om fyrtiotalisterna. Många aktörer förberedde sig redan då eftersom de trodde att nya intressanta marknader skulle uppstå när fyrtiotalisterna började lämna arbetslivet. Dels var de många och och dels den första generationen som skulle komma i fullt åtnjutande av den under femtiotalets senare del framröstade tjänstepensionen. Förslaget om en pensionärsorganisation sändes på remiss till Medborgarskolans distrikt och Moderata Samlingspartiets länsförbund. Redan innan remisstiden hade gått ut så gick tyvärr dåvarande partisekreteraren ut med ett bestämt avståndstagande. Under intryck av detta besked, från en framstående funktionär inom Medborgarskolans äldsta medlemsorganisation, vek sig Medborgarskolans ledning. Det föreföll således som om det hela skulle rinna ut i sanden. Men som tur var fanns det några som ansåg att förslaget om en seniororganisation var alltför värdefullt för att ignoreras. De ville troligen också markera att de inte lät sig styras av en tjänsteman inom en annan organisation. De som i denna lätt rebelliska anda sedermera tog tag i frågan och grundade förbundet Aktiva Seniorer var Knut Johansson och Gunn Severien. Utan deras beslutsamma insatser hade Aktiva Seniorer aldrig kommit till.

Det var således Medborgarskolan Bergslagsdistriktet, som omfattade Västmanlands, Örebro och Värmlands län som beslöt att själva ta hand om frågan. I november 1988 bildades den första föreningen i Kristinehamn, motsvarande initiativ togs i Örebro, också med gott resultat. Förbundet Aktiva Seniorer började således med föreningar ute i landet . Den 6-7 april 1989 samlades ett antal intresserade från hela Sverige på Kävesta folkhögskola, Sköllersta, för att diskutera hur man skulle kunna sprida verksamheten över landet. Det framstodsom nödvändigt att få till någon form av samordning och centrum för idéspridning och information. En interimsstyrelse tillsattes bestående av Knut Johansson, Kristinehamn, ordförande, Gunn Severien, Hallsberg, sekreterare, Artur Åberg, Umeå, kassör och ledamöterna Gunilla Christiansson, Lidingö och Owe Christenson, Uddevalla.

Interimsstyrelsen sammanträdde sedan måndagen den 19 juni 1989 på hotell Arlandia, för konstituering, uppläggning av verksamhetsplan, budget och ansökan om medlemskap i Medborgarskolan och ekonomiskt stöd för att kunna komma igång.

Den första förbundsstämman
Man beslutade att hålla första ordinarie förbundsstämma den 17-18 november 1990 på hotell Stinsen, Hallsberg. Man uppställde också ett kvantitativt mål. Till förbundsstämman skulle minst 7 distrikt ha bildats med tillsammans minst 40 lokala föreningar. Man beslutade även att hålla en idékonferens på Nordiska folkhögskolan i Kungälv. Från Medborgarskolan Bergslagsdistriktet hade ett kortfristigt lån på 20,- erhållits.

I protokoll av den 12 oktober 1989 anmäldes att Medborgarskolans förbundsstyrelse vid sitt senaste sammanträde godkänt Aktiva Seniorer som medlemsorganisation samt tillerkänt förbundet ett startbidrag på 60:-.

Stadgearbete
Arbetet med stadgarna pågick hela tiden. Tidigt enades man om att tonvikten skulle ligga på medlemmarnas kulturella och andra gemensamma intressen. Som förbundets kärnvärden skulle vidare framhållas att man ville stimulera till fortsatt aktivitet och individuell utveckling.

Däremot skulle man inte agera pensionärsfackligt, politiskt eller ta ställning för någon särskild religiös inriktning. Aktiva Seniorer skulle inte endast ta emot pensionärer som medlemmar och man skulle inte heller fästa någon vikt vid tidigare yrkesliv eller annan tillhörighet. Alla, oavsett ålder, skulle erbjudas medlemskap. Man skulle också verka för att medlemmarna engagerades i utvecklingen av föreningarna och själva verksamheten. Deras kunskap skulle utnyttjas för att driva studiecirklar, kulturresor, föreläsningar och annat.

Honnörsord skulle vara kultur och gemenskap
Det kan noteras att redan under det första verksamhetsåret diskuterade förbundsstyrelsen, att man borde försöka med kollektivanslutning av andra föreningar.

Verksamheten kommer igång
Aktiva Seniorers första verksamhetsberättelse för 1990-92 berättar om den första styrelsen och dess arbete. Den bestod av: Knut Johansson, Kristinehamn, ordförande, Ralph Nordlund, Uppsala, vice ordförande, Artur Åberg, Umeå, Kassör, Gunn Severien, Hallsberg, sekreterare, Gunilla Christiansson, Stockholm, Bitte Kjellin, Linköping, Ewert Lebro, Göteborg, under 90-91 och Mildred Wallin, Uddevalla, under samma tid. Tolv sammanträden fanns protokollförda.

Det rapporterades även att det fanns 6 distrikt: Bergslagsdistriktet med föreningarna, Kristinehamn, Köping, Nora, Säffle, Örebro, Karlstad, Arboga, Sunne och Sala. Östgötadistriktet med föreningarna, Linköping och Norrköping, Gotlandsdistriktet med föreningarna Visby, Norra föreningen, SV föreningen och Hemseföreningen, Bohus-Älvsborgs distrikt med föreningen Trollhättan, Västerbottendistriktet, med föreningarna Umeå, Skellefteå och Vännäs, Göteborgs distrikt med föreningen Göteborg. Det fanns totalt ca 3medlemmar. Stämman hölls på riksdagshuset i Stockholm den 14 november 1992 och man beslutade att börja ta ut medlemsavgift från föreningarna med 5,- per medlem.

I samarbete med Medborgarskolan genomfördes tre seniorkonferenser under 1994, i Luleå, Uppsala och Växjö. Under 1994 upptogs även ett samarbete med övriga Norden under beteckningen, Nordiska seniorer. Deltagare fanns från Finland, Norge och Danmark. Konferenser finansierades av Nordiska Kulturrådet, i bl a Örebro, Helsingfors, Bergen, Odense och Kristinehamn. Nordiska seniorer skulle på ideell basis verka för kulturellt samarbete i Norden. Verksamheten upphörde sedermera i brist på nya medel från Nordiska Kulturrådet.

På 1996 års förbundsstämma antogs nya stadgar i vilka föreningarna gavs en större roll. Distrikt ersattes med kretsråd. Om så önskades kunde dock distrikt bibehållas. Anledningen var främst ekonomisk. Eftersom vi inte hade fått tillgång till landstingsbidrag i någon större utsträckning, bedömdes det som onödigt att föreningarna skulle betala dubbla medlemsavgifter, dvs både till förbund och distrikt. Under verksamhetsperioden hade 11 nya föreningar bildats. Vi hade totalt 6medlemmar, vilket var en ökning med 72 % från föregående förbundsstämma. I bokslutet redovisas 0:- i anslag.

Ökningen fortsatte över landet och föreningarnas största bekymmer var att de fick för många medlemmar. 1997 per den sista december var medlemsantalet 10i sammanlagt 49 föreningar.

Projekt och andra centralt anordnade aktiviteter
Under 1999 och 2000 erhölls genom Medborgarskolan medel för att genomföra u-lands projekt. Bland dessa kan särskilt nämnas Indianprojektet med studiematerial och föreläsningar om Peru, Bolivia och Brasilien. Projektet finansierades helt med särskilda SIDA-medel, vilket medförde att förbundet fick ett indirekt stöd för sin verksamhet.

2001 fick vi även medel för att ta fram ett studiematerial om Egypten. Under 2001 och 2002 var åtskilliga av våra medlemmar engagerade i att revidera Medborgarskolans Mervetarmaterial. Ett antal konferenser i ämnet genomfördes, med bl presentation av studiematerialet. Nästan samtliga våra föreningar sände representanter.

Förbundsaktiviteter
Under ett flertal år har sommarkurser anordnats, med början 1998 i Kristinehamn. Från början var det datakunskap som gällde. Under åren har kurserna sedan kompletterats med grupper i Natur och Kultur. Kurserna har erbjudits alla våra medlemmar runt om i landet och genomförts i samarbete med folkhögskolor på olika platser, förutom Kristinehamn, Fellingsbro, Gotland, Vadstena och Svalöv.

Kurserna har sedan sju år även utökats med Golfveckor där man inte bara spelar golf utan har eget hushåll med ansvariga matlag.

Läs, lär och res är och har varit en intressant verksamhet i våra föreningar. Förbundet gjorde ett år även ett försök med gemensam reseverksamhet vilket resulterade i två fulla bussar som tog upp resenärer till resan, ”Nordtyska städer”.

Föreningen i Luleå inbjöd med förbundets goda minne under en följd av år till resor i Norrbotten. Mer än 700 deltog i dessa resor som snabbt fick rykte om sig att vara både väl upplagda och prisvärda.

Verksamhet och innehåll
Aktiva seniorer har skapat en filosofi kring begreppet engagemang. Vi menar att engagemang mera är en fråga om att få – än att ge. Att tillsammans med vänner ta aktivt ansvar för delar av verksamheten höjer livskvaliteten genom att det tillgodoser djupt nedärvda sociala behov. Det är roligare att göra saker tillsammans är i sin enkelhet ett idémässigt fundament inom Aktiva Seniorer.

Satsning på ideellt arbetande krafter utan ekonomiska incitament har varit grundläggande liksom att helt avstå från försök till centralstyrning. Varje förening skapar sin egen profil allt efter medlemmarnas intressen och prioritering. Grunden för att utveckla vår verksamhet är att vi lär av varandra och omvärlden. Kommunikation är således grundläggande för att nå framgång. Inget kan härvid ersätta personliga sammanträffande på samråd, kurser och planeringsmöten. Men samtidigt visar utvecklingen tydligt att hemsidor, e-post och annat teknikorienterat undan för undan blivit oundgängliga hjälpmedel. Vi behöver inte välja vi kan använda alla möjligheter.

Förmodligen är förbundet med dess föreningar en av de största arrangörerna av föreläsningar som idag finns i Sverige. Frihet från politiska, ekonomiska och andra bindningar ger trovärdighet och mångfacetterat innehåll.

Ett dilemma vid tillkomsten av en jubileumsskrift är att det finns så fantastiskt mycket att berätta om de år som gått. Vi har valt att avstå från att lyfta fram

allt för många detaljer. Vi har också avstått från att nämna insatser från enskilda personer bortsett från dem som direkt medverkande i Aktiva Seniorers tillblivelse. Vi hoppas att alla andra goda insatser ska nedtecknas och honoreras där de utförts, nämligen i våra föreningar.

Förbundsstämmor
Vi har tidigare redovisat vad som förekom på de första förbundsstämmorna. Nedan påminner vi om ett antal händelser som inträffar vid senare stämmor.

24 april 1998 i Mariehamn. Återigen stod förbundets stadgar i centrum. Tre motioner hade inlämnats i ärendet. Behandlingen utmynnade i att tillsätta en allsidigt sammansatt arbetsgrupp som skulle framlägga ett överarbetat förslag till nästa stämma. Närvarande 48 personer.

15 – 16 april 2000 i Borås. Resultatet av den vid föregående stämma beslutade översynen av stadgan redovisades och godkändes. Förbundet redovisade en livlig verksamhet med bl a ett nordiskt seminarium och omfattande insatser för att revidera Medborgarskolans mervetarmaterial. Medlemsantalet var 11.355.

20 – 21 april i Linköping. Tid hade avsatts för ett omfattande grupparbete om hur arbetet skulle föras vidare. Fokus låg kring åtgärder för att kartlägga och tillgodose medlemmarnas önskemål och vad förbundsstyrelsen och föreningarna kan göra för att nå målen. De åtta gruppernas slutsatser redovisades inför stämma. Efter en livlig och mångfacetterad diskussion överlämnades materialet till styrelsen. Närvarande 63 personer.

24 -25 april i Kungälv. Stämman antog en av styrelsen framlagd framtidsagenda med beteckningen, ”Vi går vidare”. Förbundsavgiften höjdes till 15:- Bengt Karlsson valdes till ordförande och Knut Johansson som varit ordförande sedan starten utsågs till förbundets förste hedersordförande. Närvarande 81.

22 – 23 april 2006 i Huskvarna. Ett supplement till stadgan antogs som visar de rutiner som ska gälla vid upplösning av föreningar. Bakgrunden var att ett antal föreningar begärt utträde ur förbundet. Styrelsen menade med hänvisning till stadgar och vad god föreningssed bjuder, att någon sådan möjlighet inte existerade. Supplementet tydliggjorde detta förhållande och fastställde också de framtida rutiner som skulle gälla. Framtidsagendan ”Vi går vidare” uppdaterades och försågs med kvantitativa mål. År 2010 eller senast 20012 ska Aktiva Seniorer bestå av 120 föreningar och 30.000 medlemmar. Närvarande 60.

Förbundets vision
är att föreningarna och dess medlemmar ska lyckas genomföra en för varje individ meningsfull verksamhet som höjer och vidmakthåller god livskvalitet. Det är endast den enskilde själv som kan peka ut vad som är väsentligt. Vi ska vara en lyssnande och lärande organisation som arbetar med både klassiska och moderna demokratiska metoder. Måttet på framgång ska ställas i relation till medlemmarnas möjligheter att förverkliga sig själva.